Kolla den här reklamfilmen från Radiotjänst. Diktatorestetik i värsta Nordkoreastil, med budskapet:
Hur kan du och jag, våra vänner och våra barn, lita på att det vi hör på radio och ser på tv är sant? Och hur vet vi att våra åsikter är våra egna? Hur kan vi vara säkra på att de svaga rösterna kommer till tals istället för att skrämmas till tystnad? Jag kan tala om hur. Det finns EN människa vi kan tacka för allt detta.
Är det bara jag som tycker att det här är helt knäpp marknadsföring för fri och oberoende television?
Eller är det just denna min reaktion som är meningen? Att man ska tänka ”Det var ju en obehaglig auktoritär världsomspännande hjältekult, så ska vi inte ha det, jag måste genast betala tv-avgiften så att det inte blir så där.”
Jag är inte så säker på att det marknadsföringsknepet är så lyckat. Hur lockande det än kan vara att göra en hjältefilm om sig själv och skicka runt.
[Edit: Nu börjar det cirkulera satiriska remakes av filmen på nätet. Med Hitler på bilden. Radiotjänst bad om det!]
19 november 2009 kl. 14:39 |
Äh, inte är det någon fara. Det kändes bara Michael Jackson-propaganda.
19 november 2009 kl. 21:58 |
[…] Åsa Petersen Kärlek i Luleå « Kina-tv från Radiotjänst […]